lördag 8 december 2012

Att vara volontär

Att åka som volontär är helt underbart. Våra resor till Ghana (Anna), Nicaragua (Kajsa) och nu Kenya för oss båda är en del av våra liv. Att få se världen, möta alla människor, kulturer och samtidigt ge något tillbaka är nog det bästa med att vara volontär. Vi åker som elever inte som lärare, det finns så mycket att lära sig.

Det viktigaste att tänka på när man åker iväg, det är främst att det är du som har något att lära dig och inte tvärtom. Åk inte med visionen att du ska tillrättavisa människor hur det ska vara och hur de kan lära sig från Sverige etc, och åk inte heller med visionen att du ska rädda världen.

Det kan vara svårt att finna sig till rätta i den nya kultur man möter i landet och framförallt svårt att acceptera de levnadsförhållanden som finns och de seder och traditioner människor lever efter. För att inte tala om Masaikulturen som fortfarande ser omskärelse på flickor som en symbol för att bli kvinna. En helt galen tradition som också kränker de mänskliga rättigheterna men något man inte riktigt kan förändra på plats som volontär. Man kan inte åka som renodlad svensk och sätta stopp på saker på en gång, utan man måste på något sätt ta seden dit man kommer. Det betyder att man ibland får svälja sin stolthet och sina principer och öppna sina sinnen. Det handlar om att omfamna det man möter även om det ibland är på både gott och ont. Vill man förändra något väldigt mycket i den nya kultur man hamnar i måste man först och främst lära känna sig själv. Man kan inte ändra på människor och man kan heller inte ändra på världen, men vad man kan ändra på är sitt sätt att se på världen och på dess människor, då förändrar man också sitt beteende gentemot andra - och där kan man göra en förändring som volontär.

 Många frågar oss som hur det går till väga när man åker iväg, de säger att det är något de alltid velat göra och till dom säger vi bara: Gör det! Det finns många vägar att gå, folkhögskolor, organisationer m.m., låt inte okunskapen och pengar(kostar betydligt mindre att åka som volontär än på charter) hindra dig! Vi tror att många hindras av den osäkerhet som finns med att åka iväg som volontär. Men den här osäkerheten är ofta bara ovissheten med att inte veta vad som väntar. Det är ganska uppenbart att en volontärresa inte lika säkert som ett all inclusive hotell på Kanarieöarna eftersom du åker till platser där människor ibland lever bland fattigdom, svält, korruption, konflikter, sjukdomar etc. Men låt inte det hindra dig även om det låter förfärligt. Det är en del av volontärresan och du kommer missa så mycket underbart om du väljer Greklandresan före Kenyaresan ;) Det är självklart att det ibland är påfrestande att vara här men det ger näring till själen och man fylls av en tacksamhet som varar väldigt länge och gör dessutom vardagen betydligt enklare. Du uppskattar det du har och ser det positiva i det lilla. Det ger mening till livet.

Här kommer en av de dikter som Kajsa har skrivit under tiden här (som förklarar mycket av det som står ovan varför vi har valt att åka hit)

Breathing

Helping people is like breahting. I need it to stay alive. 
Take my voice and I will stop breathing, lock me in and you will kill me. 

Helping people is like breathing. I do it without thinking. It makes my heart beat. 
Try to stop me and my heart will stop beating, put me down and you will kill me.

Helping people is like breathing. I do it both fast and slow. Hunt me down and I will found it hard to breathe, Stand in my way and I will fight until I fall. 

Kiberaslummen, ett exempel på ett område där volontärarbeten sker

Tack vare generösa bidrag från Sverige kunde vi vara med och hjälpa familjer som drabbats av en brand i Kibera.
Här ger Kajsa ett kok-kök med Ugalimjöl. Väldigt uppskattat.
Här andas vi för fullt 


/Anna & Kajsa








1 kommentar: